Tankar och joggingturer

Godkväll kära vänner
 
Satan så skönt det är att ha lösenord på bloggen.
 
Dock har jag blivit ganska usel på att blogga nu sista tiden.
Mest har det med att göra att de tagit bort inställningarna på bloggappen så man kan justera datum/tid på de inlägg man gör. 
 
Till kvällen är de ofta skönt att lägga upp flera inlägg från saker man gjort under dagen tycker jag, men när man gör inlägg på mobilen kan de bara publiceras i realtid. 
 
Skitstörande.
 
När man gör inlägg via datorn går det dock att justera tid och datum, men då ska jag föra över bilderna till datorn först. Så himla tråkigt!! I alla fall för mig som knappt sitter vid datorn, och ännu mindre nu när det är sommarlov från plugget. Jag som bloggar så intensivt och slaviskt i flera månader och år...
 
I alla fall, för ett par månader sedan diskuterade jag med Rasmus under en bilfärd hur mycket jag oftast avskytt konditionsträning. Att jogga och springa har alltid känts såå tråkigt. Kondition är otroligt lätt att träna upp, men det har väl i alla fall känts jävligt tråkigt av någon anledning jag inte vet.
"Jag har bestämt mig för att jag ska börja tycka det är kul att jogga, och börja med det!" sa jag för ett tag sedan.
 
Jag tror ju väldigt mycket på tankens kraft. Man blir det man tänker.
 
I alla fall så har jag joggat en liten runda här runt byn nu i cirka en vecka.
Rundan är bara 1,84 km ungefär så det är en bra nybörjar-runda som inte skrämmer en.
 
Tidsnog ska jag promenera över stora vägen och jogga mot Furuvik, och bara jogga med bra musik i öronen tills jag känner att jag vill jogga tillbaka, så får jag se om det blir 1, 2 eller 3 kilometer framåt. Sedan kan jag stå och pausa ett tag för att sedan jogga tillbaka, det tror jag blir jävligt bra!
 
Dock ska jag inte glömma bort gymmet.
Mitt medlemskap gick ut i april, så 5 juli köpte jag ett nytt årskort hos Friskis.
 
På grund av att vi haft mycket för oss har de dock blivit mer aktuellt med joggingturer, men det ska jag försöka ändra på, för av konditionsträning byggs inga muskler! 
 
Jag älskar muskler. Jag tycker det är så snyggt med tjejer som har muskler så det syns på armarna, på lår, vader och rumpa. Det är grymt! Och desto mer muskler man har ju mer förbränner man!
 
 
Där ser ni hur jag hållit igång sista veckan.
 
Idag när jag joggade tänkte jag på hur orättvist det känns att pappa gått bort så tidigt. 
Jag tänkte på alla som får ha sina pappor i livet tills det är 30, 40 och till och med 60 år gamla.
 
Jag tänkte på dem som får ha sina pappor i livet tills deras barn ska börja 1:a klass i grundskolan, när det går ut 1:a klass på grundskolan... När de börjar mellanstadiet, när de börjar gymnasiet, tar körkort, får deras första jobb och så vidare...
 
Samtidigt som jag med handen på hjärtat Absolut är glad för andras skull så svider det lite inombords.
Jag saknar pappa så mycket, men väljer att inte tänka på det så ofta för att orka med vardagen lättare.
 
Ibland tänker jag:
Tänk att man kan leva med någon i 25 år och vänja sig så fort med att personen gått bort.
 
Samtidigt tänker jag:
Tänk att man aldrig riktigt vänjer sig på riktigt med att personen faktiskt är borta.
 
Det är ju verkligen på två sätt det där.